...man kan ringa sin bror, hans polare och pappa när man är rädd och går hem i mörkret från jobbet. Som en kväll som denna. Markus (min bror) är så himla söt när han ska försöka lugna ner mig, rädd som jag är. "Är det någon bakom dig nu? Håller du i nyckeln så du kan hugga honom i ögat? Säg till när det är 1 min kvar hem för DÅ ska du springa!" Jag:" Jamen Markus nu kan jag lägga på, nu har jag bara en gata till!" "Neje! Jag lägger på när jag vet att du är innanför din låsta dörr."
SÖT.
Tack grabbar. Nu ligger jag med en chipsskål på magen och njuter i soffan. Trygg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar