Sitter och tänker på min och mammas katt Tyson som dog i helgen. Och tårarna öser ner, likt regnet utanför fönstret. Mamma sa att de begravde honom tillsammans med honoms rosa älsklingsfilt- det var då det blev verkligt för mig. Katten jag växt upp med sedan 10 års ålder, är nu borta. Tänk om jag visste att sist jag var hem och höll om honom, var den sista. Jag hoppas han känner kärlek och värme uppe i himlen. Det är han värd. Jag älskar dig, min fina Tyson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar