Lill-Berit.

Jag är inne i en sådan period då jag kallar mamma för Lill-Berit. Så flera gånger varje dag när jag ser henne så säger jag med olika tonfall: "Ååååh Lill-Beeeerit." "Lill-Bejjan..." "Lill-Berit! Det är mat!" "Vakna nu Lill-Berit".

Hon blir hur tokig som helst! Och det är såå kul. Som svar får jag hela tiden, för hon går på det varje gång och blir lika tokig hela tiden: "Men det är ju DU som är Lill-Berit! Jag är ju Berit!".

Haha.